Att jobba med cirkelmodellen och textsamtalets betydelse för arbetet med SVA för nyanlända elever

Undervisningsmetod

alla namn är fingerade:

Cirkelmodellen

Ett utmärkande drag inom genrepedagogiken är att den pekar på den starka relationen mellan ämne och språk; att varje kunskapsfält har sitt eget språk och sina egna sätt att redogöra för och forma kunskaper på skriver Olofsson (2010). Ett annat karakteristiskt drag hos genrepedagogiken är att genom gemensamma samtal om texter och språk kan eleverna få verktyg till ämnet. En tydlig undervisning om texters syfte, struktur och språkliga drag är ett annat utmärkande drag av genrepedagogiken menar Olofsson (2010).

Cirkelmodellen är en arbetsmetod som används i klassrummet. Olofsson (2010) har utvecklad en modell som används i klassrummet. Metoden har fyra steg:

1. Bygga kunskap – i denna fas ges förförståelse för ämnet så som genretypiska drag, tidigare kunskaper och bygger vidare på dem med hjälp av t.ex. studiebesök på bibliotek, intervjuer och samtal. I denna fasen har gruppen läst Aladdin och den underbara lampan, Törnrosa samt analyserat dels i grupper men också i helklass de genretypiska dragen  för berättande text. Gruppen har även sett Törnrosa som balett på Kungliga operan för att se sagan utan att språket är ett hinder.

2. Modellering och dekonstruktionsfas – i denna fas gäller det att hitta och se mönster på den specifika genren att visa eleverna de genretypiska dragen och få dem att hitta dem i olika exempel. I denna fas är det viktigt att eleverna får en språklig förebild eller mall. I denna fasen arbetade gruppen med ovan nämnda sagor för att titta på den språkliga uppbyggnaden. Bland annat var ett fokus att visa på de olika beskrivningarna av huvud- och bipersonerna i texterna samt att hitta sensmoralen i sagorna. En övning var att genom att sätta ihop olika textremsor för att få ihop en saga. Under varje lektionspass i denna fas hade läraren en genomgång samt repetition av hur tempus fungerar i svenska språket.

3. Gemensam text – I denna fas skriver elevgruppen en text tillsammans och gemensamt försöker man få in de genretypiska dragen samt få en språklig dräkt som gruppen kan acceptera. I denna fas bygger gruppen tillsammans en gemensam text som ska visa rent praktiskt hur man skriver en viss text utifrån genren. Den gemensamma sagan skrevs i storgrupp utifrån ett antal förutbestämda karaktärer. Diskussionerna var intensiva i elevgruppen för att hitta en gemensam början men även hitta en gemensam upplösning. Eftersom olika kulturer har olika syn på vad gott och ont är blev detta en form av kulturkrock. Efter cirka 12 timmars gemensamt skrivande och diskuterande blev sagan om den Gyllenen klockan klar.

4. Skriva egen text – I denna fas skriver eleven sin egen text med de verktyg den fått i de övriga faserna. I denna del ses skrivarbetet som en process som har gången: utkast, direkta och indirekta textsamtal, version 1, direkta och indirekta textsamtal, slutprodukt med ett summativt textsamtal med läraren. Varje lektion inleddes med repetition av de genretypiska dragen samt och den dramaturgiska kurvan .I denna studie har eleverna endast fått elevstöttning och textsamtal med lärare kommer ske i ett senare skede.

Holmberg & Wirdenäs (2010, s.113) beskriver tre kategorier av samtal utifrån textsamtalens syfte:

·         Förankring – syftar till att fördjupa bilden av ämnesfältet t ex att eleverna samtalar om sina egna erfarenheter om ämnesområdet

·         Funktion – syftar till att öka förståelsen för vilken funktion elevens text har i den specifika genren t ex språkliga drag, inledning, avslutning osv. Dessa samtal förs under hela skrivprocessen

·         Förebild – syftar till ge förståelse för hur olika texter är organiserade, textgenrens ideal och uppbyggnad. I denna typ av samtal kan det vara lärarledda genomgångar i helklass men också gruppsamtal med inriktning på form och språklig korrekthet.

exempel på textsamtal

Detta är ett förebildssamtal men inslag av funktion. Samtalet inleds av en genomgång av språkriktighet av sammansatta ord. Marie har särskrivit jättevacker och vidare uppkommer en turtagning om prepositionerna på och i. I nästa del av samtalet ifrågasätter Elahe om huvudpersonen kan gå ensam för att hon är flicka. Den diskussionen verkar inte Marie vilja ta utan avslutar med att säga nästa. I nästa tur övergår samtalet till funktion och ordet trollspö. Marie är kunnig i engelska det märks i samtalet och kan härleda ord samt har en strategi att använda sin smartphone när det blir språkliga svårigheter som ligger över hennes nuvarande kunskaper i svenska. För att säkerställa att handlingen går framåt ställer Elahe en förankringsfråga Var är trollkarlen? Därefter övergår samtalet till funktion igen om orden sur och arg om vilket som passar bäst i förhållandet till ordet trollkarl. I nästa tur kommer Elahe med en uppmaning att förankra mer om händelseförloppet och samtalet övergår i föreblidsläge igen. Marie tar fram ett kladdpapper och skriver ner de punkter som upplevs svaga i hennes text. I samma tur kommer en förhandling om ordet grotta samt fånge. Elahe uppmanar Marie att miljöbeskriva grottan mer. Båda flickorna är mycket delaktiga i samtalet där det finns en förhandling över ord som de inte behärskar samt där handlingen i texten är svag. Elahe kommer flera gånger in med kontrollfrågor för att förankra att handlingen går framåt. Turtagningen går lätt mellan flickorna. Flickorna känner sig trygga med varandra och är ivriga att sätta igång, det märks att det tycker detta är roligt. Båda är jämbördiga i sina svenskkunskaper.

Detta samtal är dels ett förankrings- men också ett funktionssamtal. Marie lotsar Dawoud genom att fråga om handlingen. Därefter kommer följdfrågor som hon skriver ner i punktform.  Genom att skriva ner i punktform hur handlingen utspelas förankrar hon gossens handling i genren. Att skriva ner de saker som behöver förstärkas i handlingen åt honom gör att han kan fokusera på handlingen och hinna tänka. Marie har nog strategin att hålls sina egna tankar i schack genom punktlistan men i och med att hon överlämnar listan får han tydliga punkter som behöver förbättras och han hinner inte glömma dem. I funktionsdelen blir det en förhandling om handlingen där Marie får Dawoud att tänka till om hur sagan ska gå vidare i handlingen.

-          skriv det, vad hände sen?

Genom att fråga hur-frågor utvecklas samtalet där gossen utmanar sig själv genom olika strategier såsom använda kroppen (visar med linjal hur svärdet åker in i magen) eller förhandla med kamrater och lärare med ord som han inte kan t ex brevduva för att få handlingen framåt.  Gossen upplevs som osäker på uppgiften och verkar inte riktigt säker på hur en saga är uppbyggd. En av det genretypiska dragen för saga är det finns en miljö- och personbeskrivning så att handling stegras till en konflikt som utmynnar i en upplösning. Alla de genretypiska dragen samt den dramaturgiska kurvan finns på tavlan i klassrummet 

Genretypiska drag 

Genretypiska drag för berättelse/ fiktion

Innehåll

·        En berättelse har syftet att underhålla och förmedla kunskap.

·        En berättelse innehåller många händelser och problem samt beskriver hur personer agerar och reagerar samt innehåller en upplösning.

·        En berättelse beskriver händelser, personer och miljöer samt känslor och tankar på ett utförligt sätt.

·        Det finns ofta flera personer med i berättelse.

·        Det finns ofta en sensmoral i en saga dvs man ska lära sig något om rätt och fel

Språk

·        En berättelse skrivs oftast i preteritum/dåtid.

·        Det finns ofta handlingsverb t ex dansa, hoppa, vakna

·        Det finns ofta tanke- och känsloverb t ex tänkte, kände, älskade

·        Det finns ofta beskrivande ord som t ex vacker, ovanlig, trevlig

·        Det finns alltid tidsord för att ge struktur åt berättelsen t ex en dag, det var en gång, på natten, under dagen, tidigare på morgonen.

·        En berättelse har ofta bindeord som t ex senare, därför att, och 

Ja hur fungerar detta då....

Jag vill på detta sätt beskriva hur man kan arbeta med cirkelmodellen och poängtera hur viktigt det är att eleverna får samtala om sina texter för att utveckla sina språkliga förmågor. Genom att få stöta och blöta språkliga svårigheter kämpar elevgruppen  med sina texter tillsammans.

Efter detta moment kommer läraren in mer aktivt in i skrivandet med sin respons och eleverna får ett textsamtal med läraren om hur man kan förbättra sina texter. Allt bygger på interaktion.Rollins (2005) menar att kamratrespons [textsamtal, min anm] hamnar i en mer informell sfär än lärarrespons. Detta kan öka motivationen hos skribenten att förändra sina textalster. Författaren menar vidare att just det informella gör att responsen ses som ”goda råd” som kan förkastas eller godtagas medan responsen från en lärare är mer som ett tvång.

Ja detta var ett exempel på hur man kan jobba med cirkelmodellen på ett elevaktivt sätt.

Patric